Satt på helspänn vid kvart i ett här hemma. Det är vila på dagis då och det skulle vara Abbes först. Gick det inte bra hade vi kommit överens att de skulle ringa mig. Och det gjorde de....Abbe hade först börjat gråta och eftersom han är lite förkyld så får han sån hosta då. Och om han hostar för mycket så kräks han. Ond cirkel. Men efter det ville han absolut inte ligga i sängen, och det kan man förstå. Agneta ringde och jag hörde i bakgrunden hur ledsen han var. Jag var där på 9 min (i vanliga fall brukar det ta ca 20)! Men då hade han somnat i Agnetas famn direkt efter att vi lagt på..Mitt lilla troll! Jag beslutade mig för att ta hem honom, och han vaknade bara till nyss när jag la honom i vår säng. Hans ögon började tåras, vet inte om det var av lycka eller förtvivlan, men han somnade om direkt. Nu sitter jag här i sängen bredvid honom och tänker inte lämna förren han vaknar! Det är nog som de säger, inskolningen är till för föräldrarna- inte barnen!
Plutten! Vilken fin bild på er. Kram
SvaraRadera