Dåligt samvete!!

Och dåligt bloggande! Men det är inte därför mitt samvete är på botten, nä det struntar jag i. Det är dagiset. D A G I S, stavas det!
Albert är lite förkyld, inget jätte märkvärdigt. Nog bara en helt vanlig höst-dagis-förkylning. Men den fick man på nöten idag när jag lämnade. Det var inte förkylningen i sig fröken störde sig på, för han är glad och vill leka och så, utan att han hade somnat kl 11.30 igår. Vid matbordet!! Aj aj inte bra...
Hur då menar hon? Jag kan inte rå för att min son inte har en inbyggd mat och sov klocka! Han är knappt ett och ett halvt år! Är han trött en timme innan det är sovstund så kan inte det vara hela världen, eller? Absolut så är jag en utav de första att förstå det här med rutiner. Speciellt när det är en stor grupp, så underlättar det. Men då och då så bryts mönster. Detta kan inte vara första gången? Eller har jag misslyckats totalt? Är jag en dålig människa för att jag släpar med mitt barn till dagis när han är förkyld? (ja kanske..) det dåliga samvetet försvinner inte heller när man ständigt får höra att Abbe har förlite kläder på sig, äter fel saker och på helt fel sätt, vagnen är trasig, byxorna försmå, skalet på bananen är besprutat..det ena med det fjärde!
Jag gör så gott jag kan! MAN gör så kan man kan..
Allt detta är första gången för mig, det förstår jag. Men är det inte bättre att man får gå igenom det först själv, lära sig, och sen utvecklas. Med goda råd på vägen såklart, men inga påhopp tack!
Det är vi tjejer väldigt bra på! Att påpeka fel istället för det som är bra!

Huwa vad långt! Och vad skönt att skriva av sig! Nu är jag glad igen, påväg till jobbet, med ett dåligt samvete som gnager lite lätt där bak-konstant!


- Posted using BlogPress from my iPhone superrebban